Personakt Antavla

594 Olof Olofsson

Bonde Brattfors Normaling. Blev högst 74 år.

Far:1188 Olof Jabsson (1630? - 1715)
Mor:1189 Segrid (1630? - 1705?)

Född:1665-07 Nordmaling fs, Brattfors, Västerbottens län [1]
Död:1739-10-15 Nordmaling fs, Brattfors, Västerbottens län [1]DÖDSRUNA:
Den 15 Oktober 1739 dog Olof Olofsson d.ä. från Brattfors, haft
med sin hustru Märeta Ersdotter 15 barn, lämnade efter sig änkan och 8 barn Begravd efter hållen likpredikan af Tim. 4:18, den 4/11. Levat 74 år 32 v.
 

Barn med 595 Märit Eriksdotter (1674 - 1756)

Barn:
297 Anna Olofsdotter (1704 - 1785)

Noteringar

AGN1695,17/6,§9:
Grannen Olof Olofsson beskyllde 1693 Olof Jakobsson för att med våld ha tagit halva slåttersrödningen,som Olof Olofsson hade inrymt på Långnäset.
Olof 1 var bonde 1684-1712.
Olof 2 var bonde 1694-1725.
Sannorlikheten att far och son har en sådan kontrovers utan att släktförhållandena anges i domstolsprotokollet är praktiskt taget obefintligt.Olof Olofsson.Olof Olofsson 2 är ej bonde ännu,därför står kontroversen mellan Olof 1 och Olof Jakobsson.Detta innebär att Olof Jakobsson inte kan vara far till Olof 1,men väl till Olof 2.
I den äldre längden finns hos Olof Jakobsson och hans hustru Segrid en Olof Olofsson med Märeta antecknat.I födelseboken skiljs detta ibland med tillägget "yngre" eller "mindre" ända fram till 1713,då Olof 1 har dött.Sedan får Olof 2 heta "äldre",medan det är Olof 3 som får heta "junior".
Olof 2:s barn indikerar att Olof Jakobsson är far:
Segrid f.1699 =Olof Jakobssons fru hette Segrid
Erik f.1702 =Märetas far hette Erik Samuelsson
Olof f.1705 =Självklar.
Anna =Var Märetas mor.
Jakob f1710 =Olof Jakobssons far hette Jakob.
Ovanstående samband finns ej med Olof Ersson i Hyngelsböle.
Ytterligare indicier är dödsuppgiften septugesima 1712 "Olof Olofssons moder i Brattfors".Olof 1 var redan död.Olof 3:s moder Segrid dog 1715 i Ängersjö.ALTTSÅ Olof 3:s MODER.
DB 1709,18/3,§16:Olof Olofsson är bror till Erik Olofsson i Hyngelsböle.
SLUTSATS:
Olof 1 ,far är Olof Ersson o1610,Hyngelsböle.
Olof 2 ,far är Olof Jakobsson o1630,Brattfors.

AGN1713,3/3,§5:
I saken mellan Olof Olofsson den yngre, Nils Tobiasson och Pär Michelsson ( Per Mikaelsson ) i Brattfors å ena sidan, samt Olof Olofsson den äldre och Östen Olofsson därsammastädes å den andra svarande, angående jämföring i Byamålet som tvistas om, är detta HÄRADSRÄTTENS DOM: Det klagar Olof Olofsson d.y. Nils Tobiasson och Pär Michelsson att de lida brist i Åker, Äng och Intakor av lotten emot deras grannar, begärandes att sådant måtte varda rättat. Så medan Olof Olofsson d.ä. och Östen Olofsson förebära sin hävd, den de intet vilja erbjuda kärandena förbyta dem ......... arbete, som i sig skäligt prövas vara. Ty dömmes till jämföring i Byamålet att på det sättet, att när kärandenas tegar godtagna äro så väl översedda och upphävdade som de andra grannarnas, må var ta sin lott i Åker, Äng och alla intakor, och skifta Tegarna efter Tomten, som det 4 och 6 och 41 Capitlet Byggninga balken ll förmäler .

AGN1713.3/3,§17:
Samma dag inkommo Olof Olofsson och hans Hustru Ella Larsdotter från Brattfors samt Anders (Eriksson) och Per Eriksson från Hallen, med berättelse att hans Rotelagare Östen Olofsson i Brattfors intet drager någon försorg om Båtsmans anskaffande, begärandes det han måtte påläggas att vara dem därutinnan behjälplig. Men som Östen Olofsson inlade en skriflig förening Daterad Vallen den 22 Aug. år 1701, av hans ovan förmälda Rotelagare underskriven, samt här på Tinget den 27 .. 1705 intecknat, och för skälig prövad. Lydande att hans Fader Olof Olofsson i Brattfors lejt Per Abrahamsson Rönman till Båtsman för deras Rota, som är den 9:e. i Nordmalings Socken, så att de andra hans Rotelagare intet kostat på Karlens anskaffning, varken med Städjepenning eller villgodo, utan allena svarat för sin andel i huvudsak efter Kungl. Förordning, därföre och så har Rotelagarna försäkrat Olof Olofsson att vara fri från Båtsmans omkostnaden intill dess var och en hel Bonde i rotan gjort detsamma. Nämligen med sin omsorg och omkostnad skaffat Karl, och varföre så på det sättet efter Kärandenas eget tillstående ännu ej (utgått.) Ty kan Härads Rätten nu intet villfara dem uti deras ovanförmälda begäran.
AGN1714,29/11,§22:
Samma dag krävde hustru Brita Persdotter i Lefwar av sin framlidne mans, Båtsman Per Olofsson Söderman, rotebönder Per Ersson i Hallen 3 dr. 2 öre kmt. och Olof Olofsson d. ä. I Brattfors 6 dr. 17 öre kmt., återstående på hans Rättighet för åren 1711 och 1712, begärandes varda förhulpen dem att utbekomma. Så medan Per Ersson och Olof Olofsson sig ej infunnit på erhållen tidig stämning, efter Ländsman Pär Swänssons i Lefwar intygan, ej heller till deras uteblivande Laga förfall bevisat, alltså upptas denna sak likmätigt 2 § i 1695 års Rättegångs Stadga, och på Nämndemannen Anders Perssons i Hummelholm fullgjorda berättelse, att Per Ersson och Olof Olofsson tillstått berörda skuld, dömmes Per Ersson 3 dr. 2 öre kmt. och Olof Olofsson 6 dr. 17 öre kmt. till hustru Brita Persdtotter att betala, därtill tillsammans att plikta 2 dr. smt. i treskelösen.

AGN1716,3/12,§17:
Crono Befalningsman Välbetrodde Olof Westman klagade att de flera av allmogen den 7 nästlidna Mars, då Mantals och Soldats skrivning efter föredragna Publikationer blev hållen i Nordmaling sig ej infunno, begärandes att de motvilliga med Laga plikt bliva ansedda. Fördenskull uppropades de som instämda voro efter ingiven lista, och befanns att; Matts Mattsson i Orrböle, Olof Larsson i Brattsbacka, Sven Svensson i Gräsmyr, Pål Andersson och Erik Eriksson i Hummelholm, Anders Eriksson och Anders Persson i Hallen, Olof Olofsson d.y., Nils Tobiasson, Olof Olofsson d.ä. och Östen Olofsson i Brattfors, Daniel Tobiasson i Långed, Nils Persson i Ängersjö, Per Persson i Norrbyn, Olof Andersson i Öre, Per Eriksson, Olof Eriksson, Jon Olofsson och Jon Johansson i Järnäs, Lars Johansson i Bredvik samt Matts Mattsson i Mjösjö, har alla samtliga utan Laga förfall och av treska försummat ovanskivna stämning. Ty sakfällas de till var sina 3 dr. smt. böta efter det 3 Capitlet i ? Balken.

AGN1718,21/2,§5:
Hos GENERAL LIEUTENANTEN och GOUVERNEUREN Högvälborden Hr Baron Hr Hugo Hamilton haver Nordmalings och Grundsunda Allmoge på sista Lands Tingen draget det de ännu intet, likmätigt Högbem:te Herres RESOLUTION av d. 23 feb: 1717 vun nit Tingsrättens rannsakning angående någon jämkning vid skjutshållen emellan samtelige socknarne här i Norra Contractet, begärandes att det förslag Kronbefallningsmannen välbem:te Olof Westman förledit år om skjutshållen ingivit, kunde stadfäst bliva. I anledning varav Hr General Lieutenanten och Gouverneuren d. 10 jan 1718 inunder förnyat 1717 års i detta mål givne resolution till ofödröjelig verkställighet. Ty anhåller nu Grundsunda och Nordmalings Allmoge igenom sin fullmäktige Östen Olofsson och Olof Olofsson ifrån Brattfors att merHögbem:te Resolutioner må hörsammade bliva. Men som Tingsrätten tillförne ansett saken av den beskaffenhet, att Siäla, Arnäs, Sidensiö, Nätra och Anundsiö Allmoge eller deras fullmäktige måst höras innan härutinnan något äntligen slutes, och Rätten vid saksens föredragande på EXTRA ORDIN Tinget den - 19 juni nästl. år befant en del av desse Socknar, vilka söka att undandraga sig det uppgivna förslaget, intet vara tillstädes eller försett deras utskickade med behöriga fullmakter. Alltså har saken utan Rättens förvållande härtills oavgjord lämnad, och SUPPLICANTERNE intet haft orsak inför merHägbemälte Herre nu andra gången sig besvära. Förtigandes det som hindrat rätten ifrån förledit års RESOLUTIONS fullgörande. Uppå tillfrågan befanns föreskrevne Siäla, Nätra, Arnäs, Anundsiö och Sidensiö Allmoge ej heller nu instämd eller tillstädes vara. Ty nödgades Rätten även denna gång lämna detta mål uti dess förra stånd.

AGN1720,4/3,§18:
Den 7:e. fortsattes Tinget. Pär Pärsson ( Per Persson ) från Örsbäck berättade att Olof Olofsson d.y. Olof Olofsson d.ä. Nils Tobiasson och Östen Olofsson i Brattfors, på hans Ängesland huggit, och nästl. … med ett Svedjeland, som de begynt bränna och Hö, sedan den förra växten avbärgad bliver, vilket han intet vill tillåta, utan begärde att de nu må avstå Svedjelandet, sedan de bärgat detta års växt, samt honom betala. Svaranderna visa med köpeskrift av den 2 Maj 1717, att de då av Pär Pärssons företrädare på hemmanet, Erich Swensson ( Erik Svensson ), fått lov att hugga berörda Svedja, samt nyttja henne så länge deras ..bete räcker, vid vilket kontrakt de åstunda vidhavda bliva.
RESOLUTIO.
Emedan Erich Swensson efter det 19 Capitlet Jorda Balken ll. ingen disposition haver om Örsbäcks ägor, evad de Pär Pärsson uppdragna äro. Ty kunna Brattfors män inte längre stödja sig vid deras av honom slutna kontrakt, utan även bör övergiva det omtvistade Svedjelandet, så framt de deras nu återstående årsväxt inbärgat. I Rättegångskostnad skola de 3 dr. 8 öre kmt. till Pär Pärsson betala.

AGN1723,22/2,§3:
Nämndemannen Isak Jacobsson i Mo, berättar att han 4 år sedan av Olof Olofsson d.ä. i Bratfors ( Brattfors, ) för 6 dr. 8 öre kmt. köpt 1 Tunna Tjära, som han påstår att Olof Olofsson måtte tillställa honom, och expenser betala. Olof Olofsson nekar intet att han då av Isak Jacobsson bekommit 6 dr. 8 öre kmt. för en tunna Tjära som han försäkrar honom tillhanda skaffa. Ty dömmes Olof Olofsson sådant att fullgöra och vederbörlig Rättegångskostnad med 3 dr. kmt. betala, likmätigt 1 Capitlet Köpmåla Balken sl. Under aktion var Olof Olofsson drucken och kallade Nämndemannen lögnare. Ty sakfälldes Olof Olofsson för 3 mk. Smt. böter, efter 43 Capitlet Köpmåla Balken sl.

AGN1723,22/2,§15:
Olof Siulson ( Olof Sjulsson ) från Lögdeå, låter för första gången uppbjuda 5 ½ sel. Hus och Jord därsammastädes, som Olof Olofsson i ?fors till honom sålt och upplåtit den 10 Febr. 1710 för 155 dr. 16 öre Kmt. och 20 dr. kmt. för Bördsrätten.

AGN1723,2/12,§10:
Olof Siulsson ( Olof Sjulsson ) från Lögdeå låter andra gången uppbjuda 5 ½ sel. Hus och Jord därsammastädes, som Olof Olofson i Bratfors ( Olof Olofsson i Brattfors ) till honom sålt och upplåtit den 10 Febr. 1710 för 155 dr. 16 öre Kmt. och 20 dr. kmt. emot Bördsrätten.

AGN1725.22/2,§25:
Jacob Larsson och Pär Pärson ( Per Persson ) från Örsbäck, klagar att Olof Olofsson den äldre, Olof Olofsson d.y. och Östen Olofsson i Bratfors ( Brattfors ) Kreatur, skola nästlidna sommar avbetat deras Ängar, samt begär att de skadan betala, samt till böter och expenser fällas må. Berörda Brattforsboer äro intet tillstädes, ej heller kunna Jacob Larsson och Pär Pärsson bevisa att deras Kreatur gjort anförda skada. Ty kan Rätten nu intet vidare till denna sak göra, än igenom Ländsmannen Hans Finberg och Nämndemannen Jon Larson i Gräsmyre ( Jonas Larsson i Gräsmyr ) noga påminna Bratforsborna, att de (ingärda) sina Gårdar och eljest avhålla Kreaturen från andras ägor.

AGN1726,26/2,§14:
Befallningsmannen Välbetrodde Olof Westman, angiver att följande skola nästlidna 3:e. år till Salu Sågat bräder som allenast varit 6 eller 6 ½ aln långa, nämligen; Ängersjö Olof Persson 90 Tolfter, Nils Persson 30 Tolfter, Per Persson 30, Norrbyn Olof Danielsson 16, Johan Persson 20, Mats Eriksson 18, Öre Jacob Tomasson 16, Långed Jacob Persson 16, Per Olofsson 20, Ledusjö Per Eriksson 30, Åsmund Svensson 30, Anders Eriksson 14, Brattfors Olof Olofsson yngre 18, Olof Olofsson den äldre18, Östen Olofsson 18, Örsbäck Jacob Larsson 20, Per Persson 18, Hallen Anders Eriksson 30, Torrböle Johan Pålsson 8, Olof Jonsson 8, Gräsmyr Jonas Larsson 3, Tobias Olofsson 3, Olof Tobiasson 3, Johan Jonsson 3. Tillsammans 512 Tolfter enkla bräder. Därhos anhåller Befallningsmannen att dessa 512 Tolfter enkla bräder under Confiskation dömmas må.
Olof Persson och Nils Persson från Ängersjö på egna samt deras grannes Per Perssons vägnar, efter av honom undfången och uppvisad fullmakt, Olof Danielsson och Johan Persson från Norrbyn på egna och deras grannes Mats Erickssons vägnar, Jacob Tomasson från Öre, Jacob Persson och Per Olofsson från Långed, Per Ericksson och Anders Eriksson från Ledusjö å egna samt deras grannes Åsmund Svenssons vägnar, Olof Olofsson den yngre från Brattfors å egna samt sin grannes Olof Olofssons den äldre, jämväl Per Perssons i Örsbäck vägnar, Anders Ericksson från Hallen, Johan Pålsson från Torrböle jämväl Jacob Larsson från Örsbäck, Jonas Larsson, Ivar Eriksson, Olof Jonsson, Per Eliasson och Olof Olofsson i Håknäs, igenom deras fullmäktige, berörde Jacob Tomasson från Öre, Jonas Larsson från Gräsmyr för sig och sina grannar, Tobias Olofsson, Olof Tobiasson och Johan Jonsson tillstå samtliga Kungl. Majts allernådigaste förordningar av den 26 Juni 1721, som tillåta allmogen här i länet att Såga 7 alnars bräder utan ansökan, och icke därunder vid Confiskation av varan, blivit i detta Tingslag allmänt kungjort uti Juli månad sistnämnda år. Dock hava de icke likmätigt deras underdåniga plikt efterlevat Högstbemälte Kungl. Förordning, utan sågat förbemälda bräder allenast 6 och 6 ½ aln långa. Ransakningen upplästes och vidkändes av parterna.
RESOLUTIO:
Alldenstund ovanstående bönder till Salu Sågat 512 Tolfter enkla Bräder, som i längden äro mindre än de bort. Fördenskull dömmes samma bräder eller dess värde å 2 daler 16 öre kmt. Tolften, med Confiskation. Likmätigt Kungl. Förordningen av den 26 Juni 1721.

AGN1726,28/11,§33:
Bef.mannen Välbem. Olof Westman berättar det isarna i början av sistlidne April månad blivit så svaga, att de resande ej kunde över dem komma utan livsfara, och att han fördenskull nödgats den 9 av samma månad, stämma följande bönder att uppbtyta Sommarvägen, nämligen: Anders Eriksson och Åsmund ( Asmund ) Svensson i Ledusjö, Sven Olofsson, Per Jonsson, Erik Johansson och Lars Håkansson i Djupsjö, Jon ( Jonas ) Olofsson, Mårten Andersson och Mårten Nilsson i Baggård, Erik Johansson, Nils Eriksson och Anders Larsson i Sunnansjö, Olof Olofsson och Erik Eriksson i Orrböle, Matts Mattsson och Daniel Eriksson i Brattsbacka, Johan Andersson och Per Mattsson i Nyåker, Erik Mattsson, Mårten Johansson och Mårten Jonsson i Agnäs, Olof Johansson, Erik Karlsson, Per (Mattsson) och Mikael Jacobsson i Hörnsjö, Johan Jonsson, Olof Tobiasson och Tobias Olofsson i Gräsmyr, Erik Andersson, Jonas Jonsson, Olof Jonsson, Anders Pålsson, Hans Johansson och Per Andersson i Hummelholm, Jonas Larsson, Erik Svensson och Johan Pålsson i Torrböle, Per Persson i Örsbäck, Anders Eriksson och Anders Persson i Hallen, Olof Olofsson d.ä., Nils Tobiasson, Östen Olofsson och Olof Olofsson d.y. i Brattfors, Olof Davidsson i Mullsjö, Johan Persson, Mats Eriksson och Olof Danielsson i Norrbyn, Erik Olofsson i Sörbyn, Jacob Tomasson, Olof Andersson, Olof Jacobsson och Östen Ivarsson i Öre, Olof Eriksson, Per Eliasson, Jonas Olofsson och Anders Jonsson i Järnäs, Jöns Sjulsson, Johan Nilsson, Nils Olofsson och Johan Persson i Bredvik. Dock böta de allesammans efter sitt hemmans skyldighet i berörda mål. Ty anhåller Bef.mannen att de för slik treska och olydno de bötefällas må. Berörda personer uppropades att sig häröver förklara. Men ingen av dem var tillstädes, icke heller låtit anmäla något hinder, oavsett de, efter Nämndemännen Isak Jacobssons i Mo och Johan Larssons i Bredvik samt Länsmannens Hans Finbergs intygan, blivit i god tid för detta Ting stämda. Alltså
Resolverades
att alla ovanbenämnde personer skola för stämningens försittande i så angeläget mål, plikta var sina 3 mk.Smt. efter 3:e. Capitlet Byggninga Balken och 33 Capitlet Tingsmåla Balken. Dessutom sakfälles de till 1 dr. Smt. böter vardera för det de varit borta vid uppropet. Dock bör Bef.mannen så långt före nästa Ting låta dem om denna Resolution lageligen ansäga, att de må hava tid honom därtill att stämma, om de vilja, och förmena sig kunna laga förfall visa, eller skäl hava att återvinna huvudsaken, likmätigt Kungl. Förordningen av den ... Juli 1695 § 2.

AGN1728,4/12,§3:
Östen Olofsson, Olof Olofsson den äldre, Olof Olofsson den yngre och Swän Johanson ( Sven Johansson ) från Brattfors besvära sig över det Jordägandena i Hallen Anders Eriksson och Anders Pärson, ( Anders Erichson och Anders Persson ) skola nästl. åren överträtt dessa byars gamla Rå- skillnad, som skall vara ifrån Mesjön till Skallerhällan och sedan till Långtomyrhällan och med Sågtimmerhygge åverkat Brattfors skog. Begärande att Anders Erichsson och Anders Pärson för sådant lagligen anses må. Anders Erichson och Anders Pärson svara att linjen eller strecket mellan Mesjön och Hålnässkola blivit efter gamla härmelser för (gräns) skillnad erkända. Vartill Brattfors borna neka. Dock kunna varken de eller Jordägarna i Hallen med Synebrev eller eljest bevisa, att de nu av dem uppgivna märken varit deras Bolstada (streck). Mera hade ej parterna att påminna, förutom det de sistl. Jan. hållit ägande Syn, som ej kunnat dem förena.
RESOTUTIO:
Emedan av föregående ransakning befinnes att Partena haft ägande Syn, som ej kunnat avhjälpa tvisten om deras Bolstada Streck, Ty dömmer Rätten till Tolvmanna Syn, likmätigt 26 Capitlet Byggninga Balken ll.

AGN1749,5/6,häradssyn:
År 1749 den 5 Juni närvarande uti Hallens By underskivne tillförordnad vice Härads Hövding och Tingslagets Nämndemän:
Nils Jonsson i Utanås, Jacob Johansson i Fanbyn, Olof Kristoffersson Gomark, Johan Pålsson i Torrböle, Anders Mårtensson i Baggård, Olof Isaksson i Mo, Olof Andersson i Öre.

Sedan Hallens Byamän den 8 Mars 1748 vid Tings Rätten gjort mot Brattfors Byaägare det påstående, att dessa senare till de förra borde avstå den del de nyttjat av Hällesnäs änget, i följa av en den 14 Jan. 1728 sluten och den 26 Febr. 1729 uti Domboken intagen förening, som deras företrädare Jordägandena i Hallen, skola mot gamla Rå och skillnads märken samtyckt. Så har Tings Rätten samma tvist till Härads syn utställt, ävensom och på Brattfors Byamäns besvär vid Tinget den 4 Dec. 1728, angående det Hallens Byaägare skola över gamla Råskillnaden, sig sträckande från Mesjön till Skaller- och Längtomyrhällorna, Härads Rätten sig utlåtit, det borde nu sådan stridighet med Tolvmanna Syn avhjälpas. Till vilken ända Syne Rätten nu sammanträdde och lät sig föreläsas anförda Tings ransakningar tillika med den förening som Brattfors och Hallens Byamän år 1728 sins emellan slutit, förmälande, att Rågången skall börjas där vintervägen ligger ned på Mesjön, därifrån till Skallerhällan och Långtomyr hällan, samt liktes vid gamla Rågången till Stranden och Älven, vilken förening så av Hallens som Brattfors Byamän fann med namn och Bomärken undertecknad, samt den 26 Feb. 1729 som förmält är i Domboken införd på nu avl. Anders Erssons i Hallen begäran.
Men denna förlikning vilja nuvarande Hallens Jordägare Erik Andersson och Hindrick Hindriksson ( Hendrik Hendriksson ) icke godkänna, emedan densamma skall vara stridande emot deras gamla Råskillnads härmelser, ifrån Mesjö vägen träffar och den s.k. Skolan vid Älven i Öre, vilket med åtskilliga skrifteliga vittnesbörd bevisas ville, varibland avlidne Olof Larsson och Jacob Larsson i Örsbäck, samt Nils Tomiasson i Brattfors även blinde och sängliggande Erik Olofsson i Sörbyn intygat det de av sina förfäder hört härmas, att Råskillnaden emellan Hallen och Brattfors skall varit vid Hällesnäs-skolan. Ävenså haver Jon Larsson i Torrböle och Erik Olofsson i Bredvik betygat den förre, att han alltid hört och den senare det hans fader Olof Olofsson i Brattfors för honom berättat, att Råskillnaden mellan Hallen och Brattfors varit å ömse sidor erkänt i Hällesnäs-skolan. Varemot likväl Brattfors Byamän tillika med Krono Bef.mannen Hr. Olof Westman till bevis.. kunde Kronojordens rätt i förmälda By skillnad, nu förmente, att så vida den ingångna föreningen ej kan vara gällande det ringaste de andra till Skogsskillnad åberopade gamla härmelser i brist av Laga Rå, (icke) borde anses. Emellertid medgåvo Brattfors Byamän uppå Kärandernas påstående, att ovannämnde Jon Larsson i Torrböle och Olof Tobiasson i Gräsmyr, den förre inemot 70 och den senare 74 år gammal, måtte såsom vittnen Edeligen bliva avhörda. Ävenledes biföllo Käranderna att förra Länsmannen Hans Finberg som av Brattfors Byamän åberopades på sin Ed om det han kan sig i detta mål bekant hava, vittna måtte. Och emedan anförda vittnen ojävaktiga funnos, så avlade de med Hand å Bok den vanliga Eden. Varefter först och särskilt uppå undfången varning för mened, intygade Jon Larsson, att han i sin ungdom tjänat för dräng i Hallen och samma tid har han hört att skillnaden mellan Hallens och Brattfors Byar hållits före vara i Hällängsskolan, dit de förra även alltid bärgat sin Slåtter. Dock har Hällänget då för tiden vait mycket ringa och ej av särdeles värde, då den sedermera av Älven uppgrundat, eljest har detta vittne aldrig hört varest dessa Byars Råskillnad begynt eller slutat. Påminnande sig vidare, att ävenledes avl. Olof Olofsson i Brattfors erkänt, det Råskillnads märket Hällängs skolan, varuti Brattfors män och nyttjat Skogen på södra sidan, men icke längre Norrut. Enahanda vittnesmål gjorde också till alla delar Olof Tobiasson, som även i sin ungdom tjänt i Hallens By.
Finberg vittnade, att han 1728 på Tings Rättens förordnande, tillika med Nämndemännen Jon Larsson I Gräsmyr och Pär Ersson i Lesiön, ( Per Eriksson i Ledusjö ) uppgått Råskillnaden Hallens och Brattfors Byar emellan efter deras å båda sidor då godkända märken, Mesjövägen och Skallerhällan samt därifrån ända fram i samma linje åt Öre-Älven då de träffat något Norr om Hällängsskolan och fördeskull kommo Parterna så överens, att de delade tvisten i tu. Varefter den del av Hällänget som Brattfors Byamän tillföll, sedermer blivit av dem emottagen och bärgad, ehuru de förut icke ville därmed finna sig nöjda, utan påstodo sin Rätt efter som linjen sig sträckte åt åryggen. Uppläst och var mera icke att påminna.
I övrigt, sedan den tvistiga Lägenheten Hällänget kallad, blivit tagen i ögnasikte, befinnandes den- samma tillkommen utav Öre-Älvens uppgrundande och en del därför i själva Åbacken belägen, nu av Sand av floden till största delen översköljd, ehuru likväl Brattfors Byamännen vidgingo, att de förlidna åren därav bärgat till 3 eller 4 sommar skrindor Hö. Den s.k. Skolan befanns härhos tillkommen av en liten rennil, vilken efter handen sig utskurit ned till Öre-Ån. Varande efter allt åseende därmed Parternas tvisteplats av mindre värde.
Alltså föreslogs dem förening, men de ville sig å ingendera sidan därtill benägna finna, utan yrkade sitt förra påstående. Varför beslöts att försöka om icke igenom Eldars anläggande, såväl vid Mesjövägen som Skallerhällan och Långtomyrhällan samt ovan förmälda Skola, av Röken kunde erfaras, huruvida antingen Kärandernas eller Svarandernas åberopade Råskillnads Märken kunde träffa uti en linje längre eller närmare varandra tillsammans. I vilket ärende Nämndemännen med parterna tillsades, att morgondagen bittida sig på anförda ställen till skogs begiva.
Den 6 Juni.
Efter Syne-Rättens gårdagen skedda förordnande blev igenom Elds upptändande på de ställen som för Råskillnads Märken å båda sidor påstås, avsagt hurusom både Mesjövägen, Skallerhällan och Skolan träffade uti en linje, men Långtomyrhällan litet väster om, så att i anseende därtill det ville synas, att vid tvistens itu delande, bägge Byamännen efter deras för tiden innehavande ägor, skulle helst böra vara belägna, och i vänlighet förenta. Vilket dem ånyo blev föreslagit. Men som Hallens Byamän ändå sig intet Stånggång delomännens tviste linjer, till utredande av deras stridighet om Hällesänget, som av dem ansågs böra finna ville. Så vart för bådas säkerhet om linjens utstakande Syne Rätten angeläget att med sig grunda på Rågångar i Skog och Mark Byarna emellan.
Omsider och innan detta ärendet blev företaget, kommo likväl Parterna, Hallens Byamän å ena och Brattfors Byaägare å andra sidan, uti anförda Skogsskillnads tvistighet således överens, att Rågången hädanefter skall begynnas uti Mesjövägen och sträcka till Långtomyrhällan, samt sedan tvisten delas i tu och Linjen gå ända rätt fram till de stakar, som efter 1728 års förening på Hällesnäs änget till kännetecken och rättelse, (haver vid Hällenäs nyttjad, ängar) nedsatta uti en linje. Skolandes skillnaden efter anförda märken uppkvistas och Rörläggas till förekommande av allt tvistande i framtiden. Och vidare åtogo sig härjämte Brattfors Byamän, att bestå halva kostnaden, som till Syne Rättens arvode och förplägnad vid detta tillfället utgått, med vilket begivande till förening alldenstund Hallens Byamän förklarade sig nöjda och till frids vara, havande ej heller Krono Bef.mannen Hr. Olof Westman å Kronojordens i Brattfors vägnar, häremot att påminna.
Fördenskull och emedan, ej mindre dessa Parter tillförne uti 1728 års åberopade förening erkänt Mesjövägen och Långtomyrhällan för rätt skillnad deras Skogar emellan, nu och Hallens Byamän med vittnen som dels blivit avhörda, bestyrkt, att den s. k. Skolan för skillnadsmärke av gammalt varit hållit, samt således där bägge delomännens påstående med lika skäl blivit bevist, Lag och billighet likmätigt och rättvist vara prävas, att tvisten emellan den s. k. Skolan och Långtomyrhällan jämkad och rättad varder efter bemälda Parters förra överenskommelse, och de till rättelse nedsatta Stakar på Hällesnäs änget, som utvisar var deras del av samma änge, vilken de ifrån den tiden föreningen år 1728 sluten blev, obehindrade innehaft och bärgat, och även hädanefter på lika sätt, efter denna förening oklandrade råda och nyttja böra.
Fördenskull har Syne Rätten ovan förmälda dessa Parters nu i vänlighet slutna överenskommelse häri vunna Skogs skillnadens gång och stakande emellan än var deras andels obehindrade nyttjande i Hällesnäs änget jämte halva Synekostnadens förskjutande å båda sidor belöpa kan, härmedelst med Dom velat gilla och fast förklara. Och bör i följe därav Råskillnaden uppkvistas och Rörläggas, samt sedermera åtminstone vart tredje år upphuggas, så att därtill sina Kännemärken öppna hållas till all ytterligare tvists förekommande i framtiden.


Personhistoria

ÅrtalÅlderHändelse
1665 Födelse 1665-07 Nordmaling fs, Brattfors, Västerbottens län [1]
1674 Partnern 595 Märit Eriksdotter föds 1674-12 Nordmaling fs, Lögdeå, Västerbottens län [1]
1704 Dottern 297 Anna Olofsdotter föds 1704-07-03 Nordmaling fs, Västerbottens län [1]
1705? Modern 1189 Segrid dör omkring 1705 Nordmaling fs, Brattfors, Västerbottens län [1]
1715 Fadern 1188 Olof Jabsson dör 1715-09-16 Nordmaling fs, Brattfors, Västerbottens län [1]
1739 Död 1739-10-15 Nordmaling fs, Brattfors, Västerbottens län [1]

Källor

[1]Kråken 13A